Bouppteckning: vad den är, fristerna och vad som händer om det blir fel

Bouppteckningen är ett dokument i tre delar. Den första delen anger vilka som är dödsbodelägare, alltså arvingar, efterlevande make eller sambo och den som får något genom testamente. Den andra tar upp alla tillgångar och skulder som de var på dödsdagen: bankkonton, bostad, bil, försäkringar med förmånstagare, lån, obetalda räkningar och begravningskostnaden. Den tredje är förrättningen, mötet där bouppgivaren lämnar uppgifterna och två förrättningspersoner intygar att allt är riktigt antecknat.

Var den avlidne gift tas även den efterlevande makens tillgångar och skulder upp, eftersom bodelningen görs utifrån samma handling. Var ni sambor och vill att bostad och bohag ska bodelas måste den efterlevande sambon begära det senast vid förrättningen. Den fristen går inte att ta tillbaka.

Bouppteckningen är inte samma sak som arvskiftet. Den beskriver läget på dödsdagen. Arvskiftet är den senare överenskommelsen om vem som får vad, och det görs först när bouppteckningen är registrerad och skulderna betalda.

Ärvdabalken sätter två frister. Förrättningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet. Handlingen ska sedan lämnas till Skatteverket inom en månad efter förrättningen. I praktiken har ni alltså fyra månader från dödsfallet till att bouppteckningen ska ligga hos Skatteverket.

Hinner ni inte kan anstånd sökas hos Skatteverket, men ansökan måste göras inom de första tre månaderna. Vanliga skäl är att en delägare bor utomlands, att en tillgång är svår att värdera eller att ett testamente behöver klargöras.

Skatteverket skickar ett informationsbrev med ärendenummer tidigast tre veckor efter dödsfallet. Räkna inte med att brevet påminner er om fristen i tid, det kommer när det kommer. Skriv in datumet tre månader efter dödsfallet i kalendern den första veckan.

Efter inlämningen tar registreringen tid. Kötiden innan en handläggare tilldelas var cirka elva veckor när vi kontrollerade den 5 september 2026. Ärenden tas i turordning och ingen förtur ges. Under den tiden är kontona i regel fortfarande spärrade för uttag, men räkningar ställda på den avlidne eller dödsboet brukar banken betala ur boets pengar.

Till förrättningen ska alla dödsbodelägare kallas, liksom efterlevande make eller sambo och efterarvingar, alltså de som ärver först när den efterlevande maken avlider. Kallelsen ska skickas i god tid. Ingen är tvungen att komma, men kallelsebevis eller ett undertecknat intyg om att kallelsen tagits emot ska bifogas handlingen.

Bouppgivare är den som bäst känner boet, oftast den delägare som har hand om egendomen. Bouppgivaren lämnar uppgifterna och intygar på heder och samvete att de är riktiga.

Två förrättningspersoner intygar att allt har antecknats rätt och värderats efter bästa förstånd. De får inte vara dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud för någon av dem. Bara en av dem måste närvara vid förrättningen, men båda skriver under. Det är tillåtet att anlita utomstående mot betalning för den rollen.

Bouppteckningen skickas i original, tillsammans med testamente, kallelsebevis och eventuella fullmakter, till Skatteverket, Bouppteckningssektionen, 871 87 Härnösand.

Missar ni fristen kan Skatteverket förelägga vite, alltså ett belopp som ska betalas om bouppteckningen ändå inte kommer in. Skatteverket kan också utse en lämplig person som får i uppdrag att se till att bouppteckningen görs, på boets bekostnad.

Den verkliga kostnaden är oftast en annan: allt annat väntar. Utan registrerad bouppteckning kan banken inte avsluta konton, en köpare kan inte få tillträde till bostaden, lagfart kan inte sökas och arvet kan inte skiftas. En bostadsrätt som står tom kostar avgift varje månad, en villa kostar värme och försäkring.

Har delägarna hunnit dela upp tillgångar innan skulderna är betalda kan skiftet gå åter. Kronofogden uttrycker det så: har ni redan delat upp tillgångarna ska ni lämna tillbaka så mycket till dödsboet att det täcker skulderna. Det är därför bouppteckningen kommer före arvskiftet, inte efter.

Upptäcks en tillgång eller skuld efter registreringen ska en tilläggsbouppteckning göras inom en månad från upptäckten. Den följer samma regler som den första: förrättning, kallelse, förrättningspersoner och inlämning till Skatteverket. Typiska fall är ett bankkonto i en annan bank, en försäkring med dödsboet som förmånstagare eller ett lån som ingen kände till.

Har en delägare eller efterarvinge inte kallats registrerar Skatteverket normalt inte bouppteckningen förrän kallelsen är gjord. Det förlänger tiden men går att rätta. Är en person utelämnad helt, till exempel ett barn från ett tidigare förhållande, kan ett senare arvskifte angripas. Beställ därför dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket tidigt, det visar vilka som ska kallas.

Värderingsfel är sällan dramatiska. Tillgångarna ska tas upp till sitt värde på dödsdagen, och för lösöre godtar Skatteverket en uppskattning. Har ni redan börjat tömma är det viktigare att kunna visa vad som fanns, därför rådet att fotografera hemmet innan något flyttas och föra en enkel lista över vad som säljs, skänks och slängs.

Har boet ingen tillgång utöver det som begravningen kostar kan en dödsboanmälan ersätta bouppteckningen. Läs mer i Dödsboanmälan eller bouppteckning.

Bouppteckningen ingår i vårt uppdrag när ni anlitar oss för dödsboet. Vi samlar underlaget, håller reda på kallelser och frister, förbereder handlingen och lämnar in den i tid. Ni får ett skriftligt fast pris för hela uppdraget innan något börjar, och vi köper aldrig något ur boet. Testamente, tvister mellan delägare och arvskifte gör vi inte, där hänvisar vi till jurist.