Värdering av lösöre i dödsbo: vad bouppteckningen kräver

Enligt ärvdabalken ska den avlidnes tillgångar antecknas i bouppteckningen sådana de var på dödsdagen, med sitt värde. Lösöret är en av de tillgångarna, på samma sätt som bankkonton och bostaden. Två förrättningspersoner intygar sedan att allt är riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd. Det är den formuleringen, efter bästa förstånd, som sätter nivån: en rimlig och ärlig uppskattning, inte ett expertutlåtande.

Skatteverkets broschyr om bouppteckning (SKV 461) säger samma sak med andra ord. Huvudregeln är att tillgångarna värderas till marknadsvärdet på dödsdagen. Under rubriken Lösöre står att ni tar upp värdet för bohag, som möbler och husgeråd, och att det inte finns något schablonbelopp för lösöre utan att egendomen beräknas till försäljningsvärdet.

Försäljningsvärdet är alltså det som gäller. Inte nypriset, inte försäkringsvärdet och inte det affektionsvärde som sakerna har för er.

Skatteverkets egen handledning för bouppteckningsärenden beskriver marknadsvärdet för lös egendom som det värde egendomen skulle inbringa vid en försäljning som genomförs med tillbörlig omsorg för att avveckla dödsboet. Det är inte det högsta pris någon tänkbar köpare skulle kunna betala, utan vad en ordnad försäljning i praktiken ger. Handledningen konstaterar också att de värden som sätts på lösöre därför ofta blir ganska låga, men att en undervärdering inte är tillåten.

För vanligt bohag i bostaden, alltså möbler, mattor, gardiner, lampor, husgeråd och prydnadsföremål, godtas i regel att lösöret tas upp gemensamt till ett sammanlagt belopp. Handledningen ger själv exemplet på hur en sådan rad kan formuleras: sedvanligt lösöre i en bostad om två rum och kök. Bara om beloppet är ovanligt lågt eller ovanligt högt kan Skatteverket begära en specifikation.

Det som ska specificeras och värderas för sig är det som inte ryms i begreppet vanligt bohag: konstverk med konstnärligt värde, äkta mattor, smycken, samlingar av frimärken, mynt eller vapen, och dyrare kapitalvaror som en exklusiv musikanläggning eller kamerautrustning. Har lösöret redan sålts på normala villkor före förrättningen tas försäljningssumman upp, efter avdrag för kostnaderna.

Handledningen skrevs när arvsskatten fortfarande fanns och hänvisar till den lagen. Arvsskatten är avskaffad sedan 2005, så värdet på lösöret påverkar i dag ingen skatt. Principerna för hur värdet sätts är däremot desamma, och det är dem Skatteverket och förrättningspersonerna utgår från.

Nej, inte för bouppteckningen. Kravet är att förrättningspersonerna intygar att värderingen gjorts efter bästa förstånd. En uppskattning av bohaget som helhet, gjord av någon som gått igenom bostaden, räcker i de allra flesta bon.

En oberoende värdering är däremot klok i tre lägen. När det finns enskilda föremål som kan vara värda mycket: konst, smycken, antika möbler, äkta mattor, samlingar. När delägarna inte är överens, eftersom lösörets värde påverkar hur arvet fördelas mellan er även om det inte påverkar någon skatt. Och när det finns ett testamente eller en laglottsfråga där värdet av det som någon får har betydelse.

I de fallen är det föremålen som värderas, inte hela bohaget. En auktionsfirma ger ofta en kostnadsfri uppskattning av försäljningsvärdet, och det är just försäljningsvärdet som ska in i bouppteckningen.

Fotografera hemmet innan något flyttas. Bilderna är ert underlag om en delägare senare undrar vad som fanns, och de behövs ändå när sakerna ska säljas eller skänkas.

Gå igenom bostaden rum för rum och skriv en kort lista. Skilj på två kategorier: vanligt bohag, som ni uppskattar som en klumpsumma, och enskilda föremål som kan ha ett eget värde, som ni skriver upp var för sig med en uppskattning per föremål. Var ärliga åt båda hållen: nypriser ska inte in, men ett arvegods i silver ska inte heller försvinna i klumpsumman.

Uppskattningen av bohaget kan ni grunda på vad motsvarande saker faktiskt säljs för begagnat, till exempel på auktionssajter och i secondhandbutiker. Finns kvitton, värderingsintyg från försäkringen eller en tidigare värdering sparar ni dem, men kom ihåg att försäkringsvärdet är ett återanskaffningsvärde och alltid ligger högre än försäljningsvärdet.

Skriv datum på listan och behåll den tillsammans med fotografierna. Samma lista blir sedan underlaget för vad som ska säljas, skänkas och slängas.

Det vanligaste felet är att börja tömma innan bilden av boet är säkrad. Att sälja eller skänka saker före förrättningen är inte förbjudet, men allt som fanns på dödsdagen ska ändå med, och utan foton och lista går det inte att visa vad som fanns.

Det näst vanligaste är att sätta värdet på bohaget till nypris, ofta med tanken att en hög siffra är säkrast. Det gör bouppteckningen missvisande och kan ge upphov till oenighet vid arvskiftet, eftersom den som tar över möblerna då räknas ha fått mer än de är värda.

Det tredje är att glömma de små, dyra sakerna. Smycken, klockor, silver och mynt ryms lätt i en låda, men det är just de som ska specificeras. Upptäcks en tillgång efter förrättningen ska en tilläggsbouppteckning göras inom en månad från upptäckten.

När bouppteckningen är förberedd återstår det som tar tid: sakerna ska säljas för boets räkning, skänkas eller bort, bostaden ska tömmas och städas, och abonnemang och avtal avslutas. Det är där de flesta familjer behöver hjälp, inte med siffran i bouppteckningen.

Vidare tar hand om hela den delen i Stockholm. Vi går igenom bostaden med er, värderar och fotograferar, säljer det som har ett värde för dödsboets räkning, ordnar tömning och städning och redovisar varje kostnad och försäljning öppet för alla delägare. Ni får ett skriftligt fast pris i förväg, och vi köper aldrig något ur boet, så värderingen påverkas aldrig av vad vi själva skulle tjäna. Bouppteckningen ingår när ni anlitar oss för hela dödsboet. Räkna fram ett riktmärke i räknaren, eller läs om tömning av dödsbo i Stockholm.